Det är gudomligt. Sambon har jobbat sedan i måndags, dottern började på dagis idag, och temperaturen är nere på ungefär tjugofem grader, med svala, fläktande vindar. Dottern går korta dagar och jag är väldigt trött så det blir inte jättemånga arbetstimmar, men det blir i alla fall: riktiga, äkta arbetstimmar! I lugn och ro med bara katterna och en och annan fluga som stör. Och dessutom på förmiddagen när jag för det mesta fungerar som bäst. Helt och hållet ljuvligt!

Det är ju inte mycket kvar av den här graviditeten, så jag håller tummarna (jättehårt) för att bebisen inte ska komma innan utsatt tid och jag får några veckor med det här lugnet, och den här temperaturen helst, så att jag faktiskt kan komma någonstans med mitt manus. När jag började blogga hade jag som alltid alldeles för stora förhoppningar och förväntningar på vad jag skulle kunna åstadkomma på tiden innan förlossningen, och jag har ju verkligen (som för det mesta) fått omvärdera den saken. Så jag tror inte längre att jag ska bli färdig eller ens nästan färdig, men jag hoppas att jag åtminstone ska få till lite arbetstid varje dag och kunna använda den så konstruktivt som möjligt. Om jag lyckas med det, så är det på alla sätt gott nog, tänker jag.