Efter den värsta reseförberedelsedagen någonsin har vi äntligen lyckats ta oss dryga fyrtio mil sydväst till svärföräldrarna. Det var en sådan där dag när jag inte ens tänkte ”Jobbigt, men det här kan jag ändå använda mig av när jag någon gång behöver skriva om en trött och stressad småbarnsfamilj”, utan helt enkelt bara: ”Ta mig här ifrån, jag vill dö.” Inga detaljer, föreställ er bara det ungefär värsta tänkbara.
Men vi överlevde och nu är vi här och det är underbart och jag har sovit åtta timmar i sträck utan att ens märka när sambon gick upp för att ge Filurpojken en flaska. Jag har fått flera timmars sammanhållen skrivtid och kommit igång med nästa scen i ordningen, och jag börjar faktiskt känna mig lite hoppfull inför att nå mitt mål att vara klar med den stora redigeringen någon gång runt nyår. Om jag bara ligger i på det här sättet, så.
Hurra!
Hurra indeed! Lycka till med fortsättningen! Ska bli så roligt att få se dig snart!
Å, detsamma! Det ska bli fantastiskt roligt att få ses och umgås i barnfritt, skriv- och läsälskande sällskap 🙂 Jag längtar!
Skrivtid är tidernas tid det. Själv börjar jag längta efter rutiner och vardag och annat som jag kommer att ångra att jag längtat efter… Men för att liksom få ordning på allt. Semester i huvudet just nu och det är inte så bra för mitt skrivande.
Ja skrivtid är verkligen tidernas tid – där sade du ett sant ord! Men det är väl bra att du har lite semester i huvudet, man måste ju vila ordentligt ibland och när ska man göra det om inte på sommarsemestern. Du får se det som en investering inför det kommande skrivandet, det tror i alla fall jag att det verkligen är 🙂
Låter härligt med skrivandet. Och att ha ett mål att sikta på. Jag inspireras till att själv ta en funderare på hur det fortsatta skrivandet ska gå till 🙂
Ja, för min del gillar jag att ha ett mål att sikta på. Det är extremt sällan (eller okej – hittills aldrig) som jag har uppnått målet i sin helhet, men jag tycker inte att det gör så mycket. Mål och deadlines finns där i första hand som drivkrafter för mig. Låter bra att du har lust att ta en funderare på ditt fortsatta skrivande, det är aldrig fel!