Jag får säga det igen: ursäkta radiotystnaden härifrån.
Det har varit ett par tunga veckor. Inte av någon särskild anledning, egentligen. Bara det där att det inte finns någon lättnad någonstans, inget andrum, ingen plats och ingen tid att fylla på, och att jag har sjunkit så djupt ner i en mental och andlig trötthet att jag har väldigt svårt att ta mig upp. Jag har inte skrivit, inte bloggat, inte promenerat, inte städat, inte mediterat. Inte gjort någonting av allt det som jag vet att jag mår bra av, det som faktiskt är mitt livs grundstenar. Och jag har inte ens varit sjuk. Bara liksom, tappat greppet om mig själv.
Jag hoppas att jag börjar återfinna det lite nu. Greppet. Jag tror det. Att jag sitter här och skriver ett blogginlägg är en mycket god början. Och dricker vin till. Och äter ost. Dessutom har jag varit hos frisören (en ny) och blev nöjdare än jag någonsin varit, tror jag. Man ska inte underskatta den sortens ytliga restaureringar. Ibland kan tillexempel skrivlust komma ganska mycket från nyslingat hår, tro det eller ej.
Hur som helst, här kommer ett löfte: bot och bättring på bloggfronten. Jag ska öva mig på korta inlägg som inte handlar om något särskilt. Lite mindre seriöst, mer dagboksaktigt, tror jag. Mer greppvänligt. Vad sägs om det?
Långa, djupa och informativa blogginlägg är tärande på energin. Ambitionen kan på så sätt vara destruktiv men att nöja sig med att skriva enkla, personliga inlägg kan tvärtom vara upplyftande. Saken är den att många faktiskt gärna läser just sådana inlägg. Sådana där vi bjuder på oss själva om vad vi tänker och känner. Kanske inte så konstigt eftersom de berör mer och vi vill bli berörda. Så därför tycker jag att du har fattat ett mycket klokt beslut att släppa på kraven och tillåta dig att bara vara. Gör mer av det du tycker om och inte vad du tror andra tycker om <3 Att börja med ost och lite vin i all stillsamhet låter alldeles perfekt 🙂 Kram
Ja, ost och vin i all stillsamhet är nog en perfekt början på precis vad som helst. Och igår var det början på sommaren; både värmen och semestern som lyckligtvis kom samtidigt 🙂
Min svårighet med att låta bli att skriva långa och seriösa skrivrelaterade inlägg är ju att jag verkligen älskar att göra det. Jag älskar att skriva sådana inlägg och jag älskar att läsa dem. När jag känner mig inspirerad är det bara sådant som jag vill skriva hela tiden – det handlar absolut inte om att jag skriver något som jag tror att andra vill läsa. Helt ärligt kan jag nog till och med tänka att andra kanske inte ens orkar läsa alla min tunga inlägg ibland 😉 Men jag skriver dem ju för min egen skull, för att det är så jag lär mig att skriva, och för att jag verkligen brinner för att skriva om att skriva.
Men jag måste nog lära mig att inte göra det hela tiden, eftersom det tar så mycket tid och ork från annat (exempelvis manus-skrivande). Och lära mig vad jag ska göra istället (alltså, skriva mer personliga dagboksanteckningar, liksom) så att det inte bara blir helt tyst här när jag inte orkar.
Tack för ditt pepp, Carola, det värmer verkligen!
Kram.
Det låter bra! Både med greppet och inläggen. Kram!
Tack. Hoppas greppet varar. Och det får för all del gärna bli lite stadigare 😉
Åh, det är så segt att komma in i en sådan period. Helt rationellt vet man att man borde aktivera sig för att må bättre, men det finns liksom inte tillräckligt med energi för att sätta sig i rörelse (lite som när man är så trött att man inte orkar gå och lägga sig?).
Skönt att du känner att det börjar släppa nu. Grattis till nya frisyren och ett greppvänligt blogginlägg! 🙂
Ja, visst är det segt. Och så sjukt irriterande just det där att man vet vad som hjälper men att det bara inte går att göra det. Det är väldigt skönt att det börjar kännas bättre, även om jag fortfarande lider av ett ganska dåligt humör och kort stubin – som alltid blir symptomet för min del om jag inte får tillräckligt med tid för mig själv och lugn och ro. Men som sagt, det blir ju bättre och bättre. Hoppas du också får lite semester och en härlig sommar!
Så bra att du börjar hitta tillbaka. Små, greppvänliga inlägg låter jättebra tycker jag.
Jag tycker ibland att det kan kännas tungt på sommaren eftersom den har så mycket förväntningar på sig. Det ska vara så härligt och man ska ladda batterierna och bli så utvilad och allt vad det är. Och om det inte råkar kännas så just då kan jag få nästan som lite panik. Förra sommaren var rätt mycket så för mig. Men det kommer ju mer tid även efter sommaren, och ibland är det till och med lättare att vila i vardagen än på semestern. Och det kan ju vara bra utan att vara perfekt.
Stor kram!
Ja, det kan verkligen vara bra utan att vara perfekt. Nu för tiden har jag inga som helst förhoppningar om perfekt. Bara liksom, en kurva som rör sig uppåt istället för rakt fram eller nedåt. Och ja, det där med sommarens alla förväntningar kan verkligen vara jobbigt. Om jag fick lyssna bara på mina egna behov skulle jag förmodligen inte göra någonting alls nästan. Men när det nu finns en sambo och barn i familjen så blir det ju tvunget en massa aktiviteter för att de ska hålla sig glada. Det är tur att jag ändå ganska ofta gillar barnaktiviteter 🙂 Men på lång sikt så hjälper det inte att det är roligt att göra saker med barnen, om jag inte får tid för mig själv blir jag ändå helt galen. Och nu har det varit många veckor med extremt lite tid för mig själv, då lever jag konstant på bristningsgränsen.
Får se hur det går med de små greppvänliga inläggen 🙂 Har redan börjat tänka att jag kanske måste sätta igång min rad med inlägg om introversion och extraversion, för att just min introversion är det som är mitt stora problem just i det här sammanhanget. Men jag gör det bara om jag orkar och har lust. Jag lovar!
Kram!
Instämmer med övriga. Och ytligheter och lite godsaker kan vara precis vad som behövs ibland. Jag brukar ge mig själv lyxfrukost eller extra god lunch de uslaste dagarna (jobbdagar alltså, jag köper mig frukost, lagar den inte). Det piggar upp.
Ja, mycket bra trick med köpefrukost, det är nog en av de lyxigaste sakerna man kan unna sig – i fall man har tid att äta den i lugn och ro 😉 Piggar verkligen upp!