En av de böcker jag läser just nu är Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Den är en i högen på mitt sängbord som jag tänkt läsa i evigheters evighet men helt enkelt inte tagit mig tid till. Den är fantastiskt charmerande. Otroligt fin. Med sin lite tätare, filosofiska text tvingar den mig ofta att läsa långsamt (vilket jag sällan gör) och med sina mindre stycken fungerar den bra att läsa i kortare stunder (vilket passar mig utmärkt eftersom kortare stunder för det mesta är allt jag har till läsande – de längre stunderna lägger jag alltid på skrivande).
Portvakterskan Renée som utåt sett försöker uppfylla sina medmänniskors fördomar om den obildade, griniga underklassen är egentligen en mycket intelligent och känslig kvinna som i hemlighet ägnar sig åt förkovran i de sköna konsterna. Man lär känna henne genom hennes dagbok, och det finns ett underbart stycke om skrivande som illustrerar skrivflyt i dess allra mest upphöjda bemärkelse:
”När det skrivna tar gestalt och börjar leva sitt eget liv, när jag som genom ett trollslag ser meningar formuleras helt omedvetet på papperet och präntas ner rad för rad utan min medverkan, så att jag lär mig sådant som jag varken visste eller trodde mig vilja veta, då gläds jag åt denna smärtfria förlossning, att det går så oväntat naturligt, gläds åt att bara låta pennan löpa, låta mig ledas och föras vidare utan minsta ansträngning och utan att veta vart det bär hän, lycklig och uppriktigt förvånad. I detta närmast extatiska tillstånd av total närvaro och kontakt med mitt innersta väsen, glömmer jag mig själv och får uppleva det inre lugnet och friden i att vara åskådare.”
De enda gånger i mitt liv när jag har kommit i närheten av den här känslan är faktiskt just när jag skrivit dagbok. Kanske för att det är så kravlöst och så rent från föreställningar om hur det borde bli. Då bara skriver jag.
Hur är det för er, kan ni känna igen det här tillståndet?
Absolut, men även i romanskrivandet. Speciellt de där sista raderna, om att låta sig föras med och överraskas. Klockrent.
Jag bara älskar det där när författare skriver om att skriva, i sina böcker, som egentligen är romaner. När man tänker på det, hur många andra yrken kan egentligen skildra sitt eget arbete, i arbetet?
Härligt att du känner så i romanskrivandet! Jag kan ofta ha lite svårt för att komma vidare i många lägen, så det är inte ofta jag känner att jag bara förs med. Någon enstaka gång har det hänt, men som sagt, inte ofta.
Jag vet! Visst är det härligt, just det – författare som skriver om att skriva. Det är verkligen en lyx att kunna skildra sitt eget arbete i arbetet 😉
Nej, det händer inte speciellt ofta för mig heller, men det händer nog några gånger i varje projekt iaf och det är fantastiskt. Då är det bara att låta sig svepas med. 🙂
Jag känner igen ”glömmer jag mig själv och får uppleva det inre lugnet”, det är underbart med flow, man glömmer verkligen bort tiden och sig själv och bara förundras över hur saker och ting faller på plats.
Det är inte ofta jag är där men det är alltid dit jag strävar.
Samma för mig. Inte så ofta jag känner det men det är verkligen målet – det är fantastiskt när man hamnar där.
Åh, jag älskar verkligen den boken! 🙂 Det var genom den jag upptäckte Sekwa förlag, som ger ut fransk litteratur översatt till svenska, och av de böcker jag har läst från dem har alla varit minst bra, och flera helt fantastiska. Nu har jag ett helt Sekwa-hörn i bokhyllan.
Och ja, de där ögonblicken är ju precis det jag eftersträvar. Det händer inte ofta, men när det händer är det verkligen underbart. 🙂
/L
Ja, jag är väldigt förtjust i den. Synd att det tog mig så lång tid att faktiskt läsa den 🙂 Håller med om sekwa – även om jag inte läst jättemånga av deras böcker så känns det som att de alltid håller en viss kvalitet. Är väldigt sugen på att läsa Barberys andra böcker, särskilt då ”Smaken” som kom innan Igelkotten. Tror jag ska försöka få tag på den fortast möjligt!
Du får gärna låna ”Smaken” av mig. 😉 Inte lika bra som igelkottens elegans, men klart läsvärd ändå.
Vill jättegärna låna den! Hm. Undrar när ”fortast möjligt” skulle kunna vara…