På grund av fler logistiska problem är min deadline nu uppskjuten igen, lite obestämt till nästa vecka. Det känns jobbigt för att den allra lataste delen av mig själv bara vill lämna ifrån sig alltihop oavsett hur färdigt det är, för att äntligen kunna slappna av lite. Göra något annat. Läsa. Blogga utan dåligt samvete. Skriva på en novell. Eller för den delen ett synopsis. Men den delen av mig som inte är lika lat (den största delen, tack och lov) tycker att det känns jätteskönt, eftersom jag faktiskt får en hel vecka (mer eller mindre) till att skriva på, och i bästa fall kan lämna ifrån mig ett manus utan lika många hafsiga luckor.
Så nu är det bara att fortsätta. Utom idag. Idag har ingen av oss sovit bra (allra minst jag), sambon är jättestressad över sitt jobb och barnen är i sina olika respektive utvecklingsfaser och är allmänt besvärliga. De av oss som är vakna hasar runt som zombier och gnäller på varandra. Om ett par timmar ska vi försöka ta oss iväg till vänner i Uppsala och bli bjudna på middag.
Ibland är det svårt att veta om man är lat för att man är lat eller för att man måste få ha lite återhämtning. Tror att er tripp till Uppsala kan göra susen inför spurten med ditt manus.
Du har så rätt 🙂 Jag är ju på sätt och vis i något slags ständigt behov av återhämtning efter min utmattning och just nu när jag ammar på nätterna. Det är otroligt jobbigt på många sätt, men samtidigt måste man ju bara gilla läget och försöka göra det bästa av allting. Men just nu känns lite social samvaro och miljöombyte som det bästa 😀
Ja, vad skönt med en vecka till åt skrivandet. Är det lektör sedan eller testläsare?
Hoppas ni slipper magsjukor den här gången 😉
Nu är det testläsning som min vän Liv från bloggen Lugn.Det ordnar sig står till tjänst med. Hon är fantastiskt duktig och kanske den i världen som jag litar mest på när det kommer till testläsning. Vi är med i samma skrivargrupp och faktiskt har hon aldrig läst något av mig förut, men jag ser väldigt mycket fram emot att hon ska göra det. Jag har funderingar på att anlita en lektör i ett senare skede, men det känns som lite för mycket pengar att lägga ut på ett första utkast.
Låter klokt att vänta lite med lektörsläsning. Känns skönt att du har en så bra första testläsare, nu när inte jag har möjlighet att ställa upp riktigt så mycket som jag skulle vilja.
Jag tycker det har varit värdefullt att låta (minst) två olika personer provläsa innan jag börjar ändra på saker. En del handlar ju om tycke och smak och jag tror det är Stephen King som skriver att om en läsare gillar karaktär A och en annan tycker att samma karaktär helt saknar trovärdighet, så är det fördel författaren. Om flera läsare däremot pekar på samma svagheter bör man ta sig en allvarlig funderare. (Det betyder förstås inte att man inte ska ändra det som en person påpekat, så länge man själv håller med.)
Jag har ju funderat lite på att låta fler än en person läsa ganska snart, men dels känner jag att jag vill se vad Liv säger först, dels tänker jag att jag gärna vill spara några ”ögon” till ett senare skede när jag själv känner mig mer säker på att jag börjar närma mig färdig. Tänkte säga att därför känns det ganska skönt för mig att få spara dig, men sedan kom jag på att du ju har läst början redan 🙂
Känner nog lite som så att om Liv och jag har ganska lika åsikter om vad som är problemen och hur de ska åtgärdas, så fixar jag nog till det så gott jag kan innan jag låter någon läsa. Men om vi tycker väldigt olika så kan det nog vara bra med någon annans ögon.
Underbart att ha en sådan bra testläsare, det är ju guld värt! Grym du är som får till skrivandet trots småbarn och nattamning! Hoppas du fick ladda batterierna i Uppsala!
Ja, det är verkligen guld! Tja, jag får ju sällan till så mycket skrivande som jag skulle vilja, men jag antar att jag faktiskt får vara tacksam för att det ändå fungerar så bra som det gör 🙂
Japp! Batterierna är laddade! 😀
Lyssna på den där rösten som är på gott humör över lite längre deadline. Att du hinner göra mer. För visst kan man slänga ifrån sig halvfärdiga texter, men det är intressantare att få kommentarer på sånt du inte tänkt att du ska göra än att få veta det du redan vet att du tänkt (invecklad kedja det där). Hur man än vänder och vrider på det så är det ju rätt mycket jobb med att skriva, och att man liksom behöver göra jobbet. Och det är himla lätt för mig att säga just nu när jag gjort det. Om jag kommenterat på det här för tre månader sen…
Jo precis, du har helt rätt. Att det är himla lätt att säga och svårare att göra gör det ju inte mindre sant 🙂 Så nu är jag på!
Ja, verkligen, fantastiskt att hitta en så duktig testläsare! Henne ska du hålla hårt i för de är guld värda!
Jag vet! Jag är bara så otroligt tacksam och glad, redan innan hon ens har börjat 😀