Det känns som om jag började ungefär hälften av mina blogginlägg i höstas med att ursäkta mig för att det var länge sedan jag bloggade senast. Och nu, återigen, var det väldigt, väldigt, VÄLDIGT länge sedan. Men jag hoppas – och jag har föresatt mig! (nyårslöften är ju liksom så hårda och obevekliga, jag kör på nyårsföresatser) – att jag det här året ska lyckas hålla ett bättre flöde på bloggen. Jag behöver bara komma igång igen, liksom.
Faktum är att jag har föresatt mig tre saker. Få ordning på bloggandet, få ordning på skrivandet, och köpa ett hus. Ungefär det tänkte jag ägna det här året åt. Plus okej, att sluta äta så SJUKA mängder godis, glass och bakverk. Så fyra föresatser då.
Jag har smygstartat genom att inte göra något – eller ens FÖRSÖKA göra något – av ovanstående hittills. Men snart är det ju februari, så nu får jag skärpa mig, har jag tänkt. Därav det här blogginlägget. Och nästa vecka ska jag och Liv börja jobba på vårt hemliga skrivprojekt igen och det ska bli så EXTREMT roligt. Men något hus har jag inte börjat leta efter än, och jag skriver det här blogginlägget ätandes en STOR FET MARSIPANCIGARR som jag fick av min tvillingbror i julklapp. Men nästan två av fyra är ju ändå bättre än inget, tänker jag.
Hur är det för er, har ni avgivit nyårslöften, eller föresatser, eller har ni kanske bara lite försiktiga förhoppningar, inför 2017?
Min reaktion är jaaa!! (blogg), jaaa!! (skrivande) och oj (hus). Och mums (marsipancigarr). Älskar marsipan. 🙂
Så roligt att du är tillbaka. 🙂
Mitt storslagna mål för 2017 är att bli refuserad av ett riktigt förlag. Det känns inte som ett jätteviktigt mål såtillvida att jag kommer vara nöjd även om jag inte skriver klart i år, utan det är mer som en påminnelse till mig själv att det faktiskt är inom räckhåll. I övrigt vill jag mest bara harva på i vardagen och avsluta saker på jobbet fram tills att jag flyttar. Har en rätt bra rutin just nu där jag lyckats få in både jobb och skriv, och vill utnyttja den så mycket det går innan allt ställs på ända (på ett bra sätt, ser fram emot flytten, men vet av erfarenhet att det tar ett tag innan allt börjar flyta på igen).
Ser fram emot fler uppdateringar om hemlisprojektet! Så spännande! 🙂
Att bli refuserad är verkligen ett storslaget mål 🙂 Tänkte säga att jag ska hålla tummarna, men det känns på något sätt fel att hålla tummarna för en refusering 😉 Så jag håller tummarna för att du blir klar, och att du skickar in till ett riktigt förlag. Och i BÄSTA fall också blir antagen! Men annars: hoppas att vardagsharvningen går bra, det är ändå det allra viktigaste. Får jag fråga (och ursäkta att jag inte har någon koll) om det är nu du flyttar till Danmark?
Ja, det är det. 🙂 🙂 Fast inte förrän i slutet av sommaren när mitt jobbkontrakt tar slut. Egentligen hade jag gärna flyttat nu direkt, men det funkade bättre på det här viset och som plåster på såren får jag ju några monotona månader att ägna åt skrivandet. 🙂
Kul! Jag kan förstås inte låta bli att helt själviskt tänka: härligt att du kommer närmare Sverige, då kanske vi kan ses i verkligheten någon gång!
Och, har vi inte nästan typ en dejt på bokmässan i höst, eller? 😉
Detta är ju en del av den förträffliga planen! Hoppas hoppas hoppas att jag kommer ha tid och råd med bokmässan i år, men oavsett hur det går med det kommer vi att stöta på varandra någonstans helt klart. 🙂
Min nyårsföresats är att bjuda in dig på kreativa dagar i en stuga i skogen 😉 Hoppas detta kan ske snart! Roligt att du börjat blogga igen 😀
Haha, MYCKET bra föresats, måste jag säga. Och min femte föresats är förstås att bli inbjuden av dig på kreativa dagar i en stuga i skogen 🙂 Hoppas verkligen att vi kan få till det snart!
Ja vad kul du skriver igen!
Och nyårslöften? Njäe. Eller jag bestämde mig helt enkelt för att göra sånt som gör mig glad under året. Och det har jag redan börjat med. Att liksom skratta mer. Inte för att jag skrattade lite ifjol heller, men mer.
Å vad bra det låter. Jag tror att det är det allra bästa som går att göra egentligen, att fokusera på det som är roligt och som gör en glad. Det kan nog inte bli för mycket 🙂
Äsch, klart julgodiset måste ätas upp, sen kan man dra ner på det där sockret 🙂
Gillar dina målsättningar, särskilt det där med huset, och känner hög igenkänning på det. Lovade oss själva att inte hyra ett år till och slog till på eget hus i mars för några år sedan!
Det här året har jag lovat mig själv att bara skriva på ett manus, i stället för att stress iväg och göra halvdana försök med flera olika manus. Spännande (för mig)!
Härligt att ni fick till det med ett hus, det är ju inte helt lätt. Vi har letat ganska aktivt i ungefär ett och ett halvt år, utan att hitta något som vi verkligen ville ha. Okej, utom ett. Men det blev lite för dyrt och hade ett par riktigt stora problemområden som vi ändå var tveksamma till. Hoppas att i äntligen kan få till det i år, helst innan hösten så att vår sexåringen inte måste börja i ettan först här och sedan på ett nytt ställe igen.
Bra tanke att bara skriva på ett manus! Jag tror säkert att det kan funka med två ibland, men så måste man nog vara precis den typen av person som gärna vill jobba så, och ska man bli färdig är det nog bra att ändå fokusera på ett och samma manus ett tag. Lycka till med det!
Tackar, och lycka till med husjakten!
Så roligt att se dig blogga igen! =) Saknar dina inlägg. Några nyårslöften avger jag aldrig. Är det något jag behöver lova mig själv eller någon annan så gör jag det i stunden. Jag kan ändå förstå att det för en del är lite mer högtidligt och kanske mer befästande att lova något vid nyår 🙂 Min förhoppning däremot är att jag ska bli klar med utkastet på del tre. Det skulle vara så skönt att vara i mål med hela tänket kring trilogin även om det kommer återstå massor av arbete med detaljerna på alla delarna efter det.
Vad härligt med skrivprojekt med vän att se fram emot! Och hus! Inte det lättaste att hitta det där som känns rätt. Håller tummarna för er att ni hittar drömhuset! 🙂
Jag håller verkligen tummarna för att du ska bli klar med utkastet på del tre. Så otroligt bra att du gör alla liksom ”samtidigt”, just för att få överblicken. Jag tror att det är guld värt, och önskar lite att jag kunde göra likadant. Men om nu den första boken i min serie tar mig i runda slängar tio år att skriva, så känns det liksom inte som ett alternativ… 🙂
Jättekul med skrivprojekt, och hus. Att det kunde vara så svårt att hitta hus hade jag dock ingen aning om. Håller också tummarna för att vi ska hitta drömhuset, men börjar inse att vi kanske får nöja oss med bara ett hus. Den som lever får se 😉
Säger som Carola: Roligt att se dig blogga igen & håller tummarna för att ni hittar drömhuset.
Jag brukar alltid ha något nyårslöfte, riktiga löften som jag tänker ut i november eller december. I år har jag två som handlar om skrivandet: Att sluta blogga och att inte skicka in något manus till förlag. Jag ska bara fortsätta skriva och gå på kurs och lära mig skriva bättre historier och njuta och inte skynda mig men ändå tänka och arbeta flitigt. Hittills har jag lyckats 🙂
Hej Eva!
Även om jag tycker det är tråkigt att du inte bloggar just nu, så vill jag säga att du tycker du är jätteklok som tänker så. Allt har sin tid, och det går inte att göra allting samtidigt. Jag är säker på att dina föresatser kommer vara bra för ditt skrivande.
Kram och heja!
/Liv
Å, det låter som väldigt bra nyårslöften Eva!. Jag sörjer förstås lite över det där med bloggandet, men du gör helt rätt. När bloggandet tävlar för mycket med skrivandet är det ju ingen som helst tvekan om vad det är som ska bort. Och att inte skicka in till förlag är antagligen också bra. Njut och skriv, precis som du säger. Det låter hundra procent rätt!
Nyårsföresatser låter bra, lite snällare än mål eller löften. Jag har två stycken själv, även jag formulerade dem lite gradvis under julledigheten och inte just på nyår.
Det första är att försöka göra saker i lite mer god tid än jag brukar och inte hålla på och stressa med någonting precis före deadline. Det går än så länge jättedåligt. Men jag fortsätter försöka. Jag tänker att jag inte kan förvänta mig några underverk här, eftersom jag både jobbar emot min natur och många års vanor… 😉
Det andra är att försöka renodla mitt liv lite mer, och om möjligt bli lite mindre splittrad. Det finns så mycket som är roligt och som jag vill göra, men allt går inte att göra samtidigt. Det här går bättre, men det är så svårt så svårt. Men jag kommer att klara det, eftersom det börjar kännas nödvändigt. Så ungefär.
Jag tror även att jag kommer börja blogga och skriva mer igen, men där har jag inte gett mig själv några specifika förhållningsregler. Minska deadlinestressen var det ju.
Kram!
Å, det där med att göra saker i god tid är verkligen något jag också skulle vilja föresätta mig. Jag gör det ibland, inte kanske till nyår alltid, men då och då i vardagen när jag blir vansinnig på mig själv för att jag aldrig gör saker i tid. Men det går väldigt dåligt för det mesta. Kanske behövs det ett lite mer seriöst nyårslöfte för att det ska funka.
Tycker det låter superbra att renodla ditt liv lite mer. Även om jag förstår att det är jobbigt. Det är ju en sak som ofta händer nästan automatiskt när man får barn, tänker jag. När tiden för ett eget liv minskar så dramatiskt är man ju mer eller mindre tvungen att välja på ett sätt som kanske aldrig behövs tidigare. Och jag ser förstås fram ENOMRT mot det där bloggandet och skrivandet som du ska göra lite mer av 😉
Jättekul att du bloggar igen och har återupptagit det hemliga skrivprojektet! Jag håller tummarna för husletandet (och det andra också förstås).
Nyårslöften ger jag inte, men vi har pratat lite om planer för skrivandet 2017 i skrivgruppen och min plan är att bli klar med mitt nuvarande manus och komma en bit på väg med ett nytt. Samt försöka komma dithän att jag kan börja vara med på skrivkvällarna en gång i veckan igen, lite mer än bara i anden.
Å vad roligt om det kommer funka för dig att vara med på skrivkvällarna! Håller tummarna – det gör så stor skillnad att ha regelbundet skrivande med andra, i alla fall tycker jag det.
Med skrivandet låter det ju som fullt rimliga mål, att bli klar med det nuvarande och komma en bit på ett nytt. Är väldigt nyfiken på det nya, som vanligt 😉
Mmm, det här med nyårslöften…tvätta bilen lite oftare är ett löfte som hänger med!
Hahaha! Ja, det är ju aldrig fel med en ren bil, och du har ju rätt i att det sällan blir av så ofta som man skulle önska 🙂
Inte ska du ursäkta dig för att du dröjer mellan blogginläggen. Bara kul när de väl dyker upp. Själv tänker jag jämt att jag ska blogga mindre. Men så sitter jag där i alla fall och kan inte låta bli. Vill bara ha sagt något, fundera på något, berätta om något jag läst… Och jo, skrivandet kanske kommer i andra hand ibland, bara just därför. Men på något sätt är det värt det. Skrivandet är ensamt, men bloggandet som ju har mottagare känns som en viktig input – även om kommentarerna inte alltid är så många vet jag ju att inläggen läses. Och det är en go känsla.
Läste förresten klar How I live now, och ja… Vad konstig. Inte bara slutet, utan hela andra halvan av boken. Förstår vad du menade.
Ja, jag vet precis vad du menar. Jag har ju periodvis bloggat så mycket att jag knappt hunnit skriva alls och bara ÄLSKAT det, för det är ju så roligt, precis som du säger 🙂 Det är så viktigt och så härligt att få stöta och blöta saker med andra skrivande människor. Det är bara svårt att hitta balansen: blogga lagom mycket, skriva lagom mycket. Det är väl lite det som jag vill försöka göra det här året, tänker jag.
Ja, det är en konstig bok, det där. Jag skulle vilja prata med någon som verkligen gillade den, för jag förstår inte riktigt. Jag kanske borde läsa om den… men orkar nog inte 😉